Kära KAJ, bastubad är faktiskt förbjudna i Sverige

På tal om allas vår favoritlåt Bara bada bastu vet jag inte hur många av oss som kommer ihåg att ordet bastu är en förvanskning av ordet »badstuga». Vi hade väldigt många sådana i Sverige en gång i tiden, precis som Finland har i dag. Man satt och svettades och skrapade smutsen av sig med pinnar; det behövdes egentligen inget vatten. Sedan seglade Columbus till Västindien 1492 och därifrån tog spanjorerna med sig syfilis till Europa. I början var det bara folk som hade råd med prostituerade som blev smittade, det vill säga kyrkliga dignitärer, medlemmar i furstehus och adelsfamiljer. Bland dessa sågs utslagen i ansiktet som ett tecken på virilitet och den drabbade betraktades som »galant». Såren i pannan fick det romantiska namnet »Corona veneris», alltså Venus krona, och blev ett sorts adelsmärke för välstånd. Den inställningen förändrades när sjukdomen spred sig i de lägre folklagren och så att säga gav syfilis ett ansikte. Det stod klart att sjukdomen på ett hemskt sätt vanställer och dödar folk. Det var för att dölja såren och blemmorna som manliga peruker och kvinnliga pannband blev högsta mode. Eftersom läkarna ansåg att badstugorna var en kontaktpunkt för syfilis förbjöds offentliga badstugor i Sverige vid 1752 års riksdag i ett försök att hejda smittan. (Under 1700-talet och början av 1800-talet led hälften av alla patienter på svenska sjukhus av veneriska sjukdomar). Den svenska bastukulturen har inte riktigt återhämtat sig efter det, tycks det. Intressant i sammanhanget är att bastuförbudet från 1725 faktiskt inte har hävts. Skyll gärna på det om du inte gillar att bada bastu. Lycka till! KAJ [Källa: Läkartidningen, volym 95, nummer 34, 1998]