Hur uttalar man Worcestershiresås?

Bild: Pallavi Karanth

Det är inte alltid lätt att uttala ord, särskilt inte sådana som är främmande och dessutom inte på minsta sätt uttalas som de stavas. Ett av dessa ord är namnet på den populära engelska Worcestershiresåsen. De flesta av oss har problem att uttala »Worcestershire«, inte bara vi i Sverige utan också i de engelskspråkiga länderna. En av dem är en god vän (som jag låter vara anonym) som i morse skickade mig ett mail med följande fråga:

Min väns fråga.

Jag vill berätta för dig att mina tankar nu på morgonen upptas av varför man säger ”worcestersås” när det bevisligen står worcestershiresås på flaskorna. Är det slang/talspråk (mao lathet), har dom skrivit fel men har miljontals etiketter som måste användas eller är det en regel i engelskan att shire aldrig uttalas? Jag måste få veta innan jag blir galen. Oraklet i datorn ville inte dela med sig och du är den enda person jag känner som är tillräckligt störd för att sitta på sådan kunskap.

Mitt svar.

Tack, jag är glad att du ställde den frågan. Detta är nämligen något som en gång i tiden även sysselsatte min lättupphetsade hjärna när det gäller ortsnamn och deras ursprungliga betydelse.

Om vi börjar med namnet Worcestershire består det av ett platsnamn, Worcester, följt av namnet på »fylket«, shire. Just när det gäller såsen har man i vissa dialekter och på en del platser i USA kapat efterleden. Man finner ingen anledning att i tillägg till stadsnamnet (Worcester) nämna fylket, shire, eftersom alla vet vad man menar ändå. Det är som när vi i Sverige vet vilken stad som avses när någon säger Övik istället för Örnsköldsvik, eller Exär istället för Ekshärad. Detta gör emellertid att uttalet av »Worcestershire sauce« blir fel, åtminstone om vi ska rätta oss efter hur britterna uttalar det. Vilket många tycker att man ska. När vi kommer till uttalet av Worcester följer man i England samma regel som för Leicester, Gloucester, Bicester och några till, nämligen Lester, Gloster och Bister. Worcester blir således Wooster — vilket på drottningens engelska uttalas »Woo-stuh.« Låt oss nu bortse från den minoritet som kapar »shire« och därmed säger »Wooster sauce.« Precis som platsnamnet Worcester har förvanskats till Wooster (Woo-stuh) har shire förvanskats till sheer, eller shea. Alltså: Woo-stuh-shea. Rätt uttal är med andra ord Woo-stuh-sheasås. På svenska känns det emellertid inte naturligt att uttala »a« i shea, vilket gör det helt i sin ordning att säga Woo-stuh-shesås. Ingen kommer att ge dig böter för det, inte ens en engelsman.

Alltsammans handlar med andra ord om en förvanskning av uttalet, något som under årens lopp händer med alla platsnamn. År 1086 skrevs exempelvis Worcester »Wireceastre«, där förleden är namnet på en folkstam och efterleden »ceastre« är fornengelska för »muromkransad stad« (från latinets »castra«, romerskt härläger). Ett av mina svenska favoritexempel på detta är samhället Ludgo. Vad tusan betyder det? undrar den kunskapstörstande nyfiket. Jo, det kommer från det ursprungliga namnet (med modern stavning) Luddugudavi, det vill säga»Luddgudens vi«, i betydelsen »Fruktbarhetsgudens lund.« Ordet »ludd« syftar nämligen på sådant som växer (gräs, blommor, säd, plantor, buskar och träd) och återfinns även i stadsnamnet Ludvika. Ludd, alltså. Eller »lô« vilket du som västgöte säkert föredrar att säga, vilket är ett annat uttal av samma ord. Hade Ludgo legat intill Herrljunga eller Borås hade den till allas fasa hetat »Lôgo.« Där hade minsann Ludgoborna tur ... om man nu tycker att Ludgo är ett vackert namn på någonting överhuvudtaget. (Förlåt mig, alla ludgobor).