-PENNFÄKTARE-
PETER ERIK DU RIETZ
Recensioner
Peter Westberg, författare
Jag har länge varit nyfiken på Du Rietz böcker så det var med stor glädje jag insåg att denna fanns som ljudbok. Att jag inte kollat upp det tidigare har jag endast mig själv att skylla.
“Långsamt sänker jag mig mot hans ansikte och slickar honom varsamt över läpparna. Hans döda ögon stirrar bakåt mot sänggaveln och munnen är vidöppen, varm och välkomnande. När jag långsamt trycker handen mot hans bröstkorg känner jag den söta doften av hans sista andetag pressas mot min tunga. När jag var yngre begick jag många beklagliga misstag när jag dräpte eftersom jag lät känslorna ta överhanden. Nu för tiden ser jag det mest som ett jobb. Den intensiva njutning jag kände vid en attack är för länge sedan förbi och ibland saknar jag känslan. Inte för att det spelar någon roll egentligen. Jag gör det som måste göras, vare sig jag får utlösning eller ej. Carl Cronhammer, medlem av ett litet och löst sammansatt sällskap vars ursprung och historia har gått förlorade, förmedlar en fasansfull men spännande berättelse om sitt liv i formen av en historisk resa, ett äventyr i fästningsstaden Göteborg och svunna tiders Köpenhamn, men också i vikingarnas Normandiet och 1700-talets London.”
Vi kör igång med inläsningen. Martin Halland passar perfekt för den här boken, i mitt tycke. Han har en trevlig och ibland lite högtidlig röst att lyssna till.
Natten jag dog är något alla skräckfantaster lär älska. Ändå vill jag faktiskt dra mig lite för att kalla det för skräckroman. Det är större och djupare än så. Natten jag dog är en blandning mellan skräck och historia. Ett oerhört lyckat giftermål, kan tilläggas. Den är bitvis något av en “slow burner”, men utan att det någonsin känns långdraget eller tråkigt. Jag, som emellanåt har lite svårt att fastna för böcker som tar in tid är här hänförd från första till sista sida. Du Rietz språk är helt makalöst, detaljerna med vilka han beskriver de gamla miljöerna gör att det känns som att man själv spatserar längs gatorna i Göteborg, London och alla andra platser vi får besöka. Det är detaljerat utan att det någonsin känns onödigt, allt har sin självklara plats och det märks att Du Rietz gjort gedigen research för att få till de historiska detaljerna. Det avspeglas även i karaktärernas språk, vilket känns tidstypiskt och naturligt.
Jag tänker ofta att den påminner om Niklas Natt och Dags 1793 med uppföljare. Inte märkligt med tanke på att detaljrikedomen och språket känns igen, så även de skitiga, råa miljöerna vi vistas i – även om Natten jag dog inte är i närheten så rå. Korsa Anne Rice, Niklas Natt och Dag med George R.R. Martin (Feberdröm!) så har du Peter Erik Du Rietz. Jag är inte nämnvärt intresserad av de mörkrets varelser boken beskriver, men här görs det på ett sätt som i kombination med de levande miljöerna och karaktärerna plötsligt känns realistiskt och lättköpt. Vidare tycker jag även att Du Rietz lyckas undvika många av de mest förekommande klyschorna och gör något helt eget av vampyrismen.
Natten jag dog kammar hem full pott. 5 av 5 blodsdrypande pannkakor.
Anna Bokmal, bokblogg
Carl Cronhammer föds 1791 i Köpenhamn. Efter ett relativt kort, och olyckligt människoliv blir han smittad på ett fruktansvärt sorgligt sätt. Carl hade ingen önskan om att omvandlas till vrik men han gavs aldrig något val.
Det här är en mörk historia om ett annorlunda väsen, vriker. De härstammar från folktro och sägner, och påminner en del om vampyrer. De är blodtörstiga och vill gärna festa loss på en saftig lever om tillfälle erbjuds. Alla som smittas klarar inte den brutala omvandlingen med förståndet i behåll, nej en del nyfödda är fullständigt galna. Alla vriker erhåller unika obehagliga egenskaper, eller gåvor, efter omvandlingen. Skulle ogärna träffa på någon av dem en mörk natt (eller någon annan slags natt heller, för den delen) om vi säger så…
Natten jag dog kombinerar skräck och äventyr, äkta skräckromantik med andra ord. Samtidigt får vi en och annan historielektion på köpet. Det är en resa genom århundraden - från 1700-talets Göteborg till London och Köpenhamn. Även vikingarnas Normandie får vi bekanta oss med i en parallellhistoria.
Till en början hade jag lite svårt att komma in i boken. Miljöbeskrivningarna tenderade att bli lite långrandiga och jag föll heller inte riktigt för Carl. Snart får vi möta Blakki och Blanka, och någonstans här förlorar jag mig i berättelsen. Sen kunde jag inte släppa boken, utan plöjer resterande del i något som närmast kan beskrivas som sträckläsningseufori. Dock måste jag erkänna att jag var tvungen att lägga bort den innan jag gick till sängs, för den var lite FÖR läskig för att jag skulle våga läsa den direkt innan sovdags ;)
"Natten jag dog" är ett fantastiskt skräckäventyr, intressant och läskigt stämningsfull. Man kan riktigt känna smutsen, råheten och den söta bloddoften. Rysligt bra! Du Rietz har känslan för språk och historia, och det är tydligt att det måste ligga en ordentlig research bakom verket.
Jag hade gärna sett att redaktören stramat upp lite här och var, kanske även struntat i novellen på slutet - då tror jag att det har blivit en ännu vassare historia. Men bortsett från de små detaljerna så är Natten jag dog en bra skräckbok, som bör läsas med starka nerver och nattlamporna tända!
Vargnatts bokhylla, bokblogg
Åh vad jag tycker om den här boken! Jag trodde att den skulle vara bra och den var ännu bättre! Dels tycker jag den känns otroligt välskriven och välarbetad, dels är berättelsen i sig själv fängslande och spännande.
Historien berättas av Carl Cronhammer, läsaren får följa hans liv från att en olycka tvingar honom, hans mor och far att ge sig ut på en lång färd ombord på ett fartyg (något som får tragiska följder), till hans död ett antal år senare, och det nya liv som börjar för honom därefter. Han är en vrik, något som kan liknas en aning vid en vampyr men ändå inte till hundra procent. De lever på människoblod och vissa av våra organ, levern är till exempel väldigt uppskattad. Men de har vissa kroppsliga avvikelser som vampyrer inte har, inte de jag har läst om i alla fall.
Jag vet att det nämnts förut men jag måste också säga att jag verkligen dras i tankarna till Anne Rices vampyrer, speciellt Louis och Lestat. Cronhammer är nästan som en blandning mellan de två. Och det är verkligen en komplimang för jag älskar En vampyrs bekännelse.
Jag trivs varje sekund jag tillbringar mellan bokens pärmar. Det är alltid intressant och det gör det svårt att släppa taget. Skulle jag ha haft mer energi efter jobbet skulle jag ha läst ut den mycket snabbare än vad jag nu gjorde. Men samtidigt är jag glad att den fick hålla i sig så pass länge.
Slutet då....jag ska inte säga för mycket men jag uppskattade det verkligen! När jag insåg vart det var på väg satt jag med nerverna utanpå huden samtidigt som jag inte kunde låta bli att småle för att det var ett så klockrent sätt att binda ihop allting på.
Läs den!
(också den lilla hjärtattacken när jag hörde något utanför mitt fönster nu när jag satt och skrev det här...)
Bookishly falling, Instablogg
Carl Cronhammer bad aldrig om den monstruösa gåva som skänktes honom, lika lite som han önskade sig den tillvaro gåvan kräver av honom. Med sin penna förmedlar han en fasansfull och brutal berättelse om sitt liv och den omättliga blodtörst som driver honom. Samtidigt är det en gripande och nervpirrande resa genom århundradena, ett äventyr om ett löst sammansatt sällskap som varit aktivt under så lång tid att deras ursprung och historia har gått förlorade - till och med för dem själva.
Det är knappt att jag har ord att beskriva min läsupplevelse av Natten jag dog. Jag kan bara säga WOW!
Boken är otroligt genomtänkt och krävande. Den kräver att du fokuserar och att du fortsätter läsa. Det är riktigt svårt att slita sig från sidorna eftersom spänningen sällan avtar. Även om det inte är super hög spänning hela tiden så känns det alltid som att man väntar på att något kan hända.
Författaren är skicklig när det kommer till att fånga ens intresse inte bara från en karaktärs point of view, men flera. Carl och Blakki hade båda fängslande kapitel, perfekt detaljrikt.
Boken har antagligen det mest perfekta och passande avslutet jag läst. Jag vill bara applådera författaren för en utomordentligt bok.
5/5 stjärnor från mig!
Zidsel bok- och filmtips,
blogg
Göteborg 1700-talet. I skuggorna vandrar de bland oss, nattens varelser. De suger vårt blod, men allra helst vill de ha våra levrar och hjärtan. Vad är det för varelser som lurar oss in i mörkret? Ingen vet och inga vet hur länge de har vandrat på jorden. Carl Cronhammer vet att han är annorlunda och att natten är hans spelplan. Som vrik gäller det att vara smart för att överleva och välja sina offer med omsorg. Ett enda snedsteg kan leda till allvarliga konsekvenser och i värsta fall en brutal död.
Jag måste säga att jag var skeptisk till den 19 timmar långa ljudboken. Tänk vad fel jag hade. Det är trevligt att bli motbevisad. Trots sin långa längd var det spännande rakt igenom och jag hade svårt att sluta lyssna. Det är lätt att hänga med i handlingen trots längden. Jag har lätt att tappa bort mig i handlingen när det är en för lång ljudbok eller när det är för tråkigt.
Natten jag dog är en mörk berättelse om ett udda väsen. Mystiken är påtaglig och läsaren sugs in i denna smutsiga och ensliga värld. Det är en monsterbok för alla som bara älskar monsterböcker eller monsterhistorier. Natten jag dog är en bok där monstret får vara monster. Monstret är sann till sin natur och inget har förskönats. Det här är ingen bok där monstret romantiseras. Gud va jag är trött på de böckerna. Äntligen får jag läsa en riktig monsterbok om en brutal varelse som med sin list tar offer efter offers liv, allt för att överleva.
Språket är välskrivet som vanligt när det gäller Peter Erik Du Rietz. Han har en förmåga att få hela boken att vara intressant och spännande. Vissa partier händer det lite mindre i, men mitt intresse är fångat och jag vill inte lägga ifrån mig boken. Berättelsen hoppar i tiden och det är en av de bidragande faktorerna till varför det är så bra.
Jag rekommenderar Natten jag dog till dig som vill läsa en välskriven monsterbok med ofantligt mycket spänning i.
Jag har även läst boken Den döende flickan av Peter Erik Du Rietz om mina tankar om novellen kan du läsa här. Trevlig helg!
Betyg: 5 av 5
C.R.M. Nilsson, bokblogg
Till ytan liknar Carl Cronhammer en vanlig göteborgare och ungkarl, därtill. Den enda som delar lägenheten med honom är hans två katter. Han tycker om att läsa och är duktig på dataspel. Men Carl är inte en vanlig göteborgare. Han är inte ens människa. Medlem av en art vars historia och ursprung har gått förlorade för dem själva, kallar de sig för vriker. Betydelsen av ordet har gått förlorat, men den definierar dem och tvingar dem obönhörligt att fortsätta sin blodiga jakt på det enda som kan släcka deras hunger: människor.
En av anledningarna till att Natten jag dog fångade min uppmärksamhet var jämförelsen med Anne Rice. Likheten finns klart där och det är tydligt att Peter Erik Du Rietz har varit influerad av henne. Vi får först möta Carl i nutid, därefter börjar han berätta om sitt förflutna, hur han kom att bli den han är. Han möter förstås äldre varelser av samma art som ska berätta sin historia för honom. Det följer således mönstret för Vampyrkrönikan på ett sätt som inte kan vara ett rent sammanträffande. Plus att Häxsabbaten känns som en ordentlig blinkning åt the Children of Satan (kommer inte ihåg vad de valde att översätta till på svenska, får bli det engelska originalet).
Och den som har följt den här bloggen under en längre tid förstår förstås att de här liknande dragen inte är något negativt i mina ögon. Jag är helt klart såld på konceptet. Det är också bara stommen för historien som är lik. Natten jag dog står helt klart på egna ben med den mytologi som Du Rietz har byggt upp kring ett helt nytt slags monster. Jag är fascinerad av vrikerna och vill läsa mer om dessa varelser. Plus att det känns som en tråd lämnades lite hängande, lite frestande fladdrande, på ett sätt som gör att det kanske, bara kanske, bäddar för en uppföljare. En uppföljare som jag mer än gärna läser.
Natten jag dog är stundtals mycket brutalt, om än att den, lyckligtvis, inte frossar i detaljer. De historiska miljöerna kommer verkligen till liv. Kanske att Du Rietz har varit för ivrig att få in all sin research i Natten jag dog på ett sätt som stoppar upp handlingen. Oftast är det dock mycket fartfyllt och spännande på ett sätt som gör att jag knappt kan lägga boken ifrån mig. Och jag måste verkligen säga att slutet blev mer än effektfullt. (Nej, jag vägrade inte alls att titta upp på fönstret precis bakom mig när det kliade i nacken som om någon iakttog mig.)
Natten jag dog är ett brutalt, mörkt äventyr där monster får vara monster och som får mig att sträckläsa av spänning.
Läsa & Lyssna, bokblogg
Carl Cronhammer, medlem av ett litet och löst sammansatt sällskap vars ursprung och historia har gått förlorade, förmedlar en fasansfull men spännande berättelse om sitt liv i formen av en historisk resa, ett äventyr i fästningsstaden Göteborg och svunna tiders Köpenhamn, men också i vikingarnas Normandiet och 1700-talets London.
Hur kan den här boken ha fått gå förbi så obemärkt? Det är en mycket underhållande och välskriven historia om Carl och hur han till slut blir vampyr. Även om det förekommer delar som utspelar sig i nutid så är boken skriven som Carls memoarer, och de historiska delarna är både underhållande och lärorika. Det var fanimej ingen lek att leva på 1700-talet! Om du gillar vampyrica så ska du läsa den här boken för den känns fräsch och mycket mer hardcore än Twilight…
En fyra i betyg! Bloddroppande bra!!
Svenska böcker, bokblogg
En mycket bra och välskriven bok. Det märks att Peter har gjort mycket research om platserna som boken utspelar sig på. Det går nästan att höra ljuden och känna dofterna/stanken från de orter och under de tider, bl.a. London, Göteborg, under vikingatiden, som boken utspelar sig på. Så väl beskriver han dem. Carl Crohnammers historia är något för alla som älskar historia, skräck och en suverän bok.
Då jag själv bott i Göteborg, där boken utspelar sig mest, är det extra roligt att läsa om hur det såg ut då.
En bladvändare för skräckälskare!
Betyg: 5/5
Mellsageek, Instablogg
Äntligen blev det dags för mig att läsa spänning efter att ha läst mycket "snäll" litteratur på sistone, och jag blev inte besviken. Jag fick till och med mer än jag förväntat mig.
🐺
I #nattenjagdog berättar Carl Cronhammar sin berättelse som först för oss till 1700-talets Köpenhamn och vidare till London. Han berättar om sitt liv och om kampen med att leva i den tidsåldern. Det för oss vidare till natten då allt förändrades. Natten som gav honom blodtörst. Vi får även lära känna ytterligare ett par karaktärer på djupet, vilket för oss ännu längre bak i tiden till vikingarnas Normandiet.
🐺
Jag fastnade i boken redan vid den allra första meningen: "Att döda någon handlar om inställning och vilja, ungefär som när man beslutar sig för att sluta röka." Boken är spännande och bjuder på äventyr genom olika tidsåldrar. Att bara kalla boken för en skräckroman är inte tillräckligt. Det är även en historisk roman där Du Rietz skickligt skildrar en värld vi lagt bakom oss. Då stanken att leva i en storstad var påtaglig, då Göteborg hade utegångsförbud med patrullerande soldater innanför murarna. Den mörka atmosfären är lockande och dessa varelser, vriker, som liknar vampyrer känns som något nytt och fascinerande. Trots att Du Rietz inspirerats av en europeisk folktro.
🐺
Detta är inte en skräckbok där man vill att offret ska klara sig. Det är istället en bok där vi får följa vrikerna, deras liv och förvandling. De är alla olika, med olika egenskaper, vilket är en stark fördel och ökar spänningen ytterligare. Det är en bok där man känner obehaget krypa under skinnet. Peter Erik Du Rietz är absolut en författare jag nu vill läsa mer av. 🐺
"Man behöver inte vara psykopat för att avliva en människa, men ibland önskar jag att jag vore det. Det skulle befria mig från grubblerier."
🐺
Tack så mycket @pedurietz för det obehagliga och underbara recensionsexemplaret. Blir att bomma igen fönsterna nu ...
Angelundebring, Instablogg
Carl har fått en gåva som han inte önskat sig, en gåva där blodet är livsviktigt. Han beslutar sig för att skriva ner sin historia som sträcker sig över flera århundraden. Både för sig själv och andra, historia som inte få gå förlorad.
Det har varit med en mycket givande läsning, en ren skräckblandad förtjusning, den är sjukt välskriven där man får ta del utav både skräck och historia på en och samma gång, vilket jag fann otroligt spännande. De scener som beskrivs är väldigt brutala men så underhållande. Trots att den är väldigt tjock så har man inte tråkigt en enda minut. Söker man skräck, historia och brutal handling ska man läsa denna!!
Mitt betyg blir fullpott fem 🩸🩸🩸🩸🩸av fem möjliga.
Håkans Hylla, bokblogg
Detta är en skräckbok och handlar om vampyrer, eller inte vampyrer, för de nämns aldrig vid det namnet. Personerna kallas för vriker och man kan säga att de bygger på folktro och sägner som i in tur skapade myterna om vampyrer.
Boken börjar starkt med mord och i den blodigaste benämningen, med detta får vi en föraning om vad som komma skall. För de skall jag säga, den sparar inte på det våldsamma och brutala. Blod och inälvor, samt andra inre organ, kommer att flyta och ätas. Så de som inte gillar sådant kanske skall titta efter en annan bok.
Efter detta starka kapitel så tas vi tillbaka till en tid där våran huvudperson fortfarande är mänsklig. Vi blir indragen i 1800-talet, som är smutsig och fattig. Det är ingen enkel tid att leva och det är en ständig kamp om överlevnad.
Miljömässigt så dras tankarna till klassiker som Dracula och Frankenstein. Det är en perfekt miljö och tid att lägga en skräckberättelse i. Stämningen är pricken över i:et. Det känns att det ligger ett digert arbete för att få miljöerna historiskt korrekta. Vi vandrar tillsammans med karaktärerna i gamla London och Göteborg.
Boken är delvis berättad ur huvudpersonens synvinkel, den innehåller två berättelser kan man säga. Tack vare detta och vampyr-temat så går tankarna även direkt till Anne Rices böcker om vampyren Lestat, dock så är denna bok inte lika filosofisk som hennes böcker är. Vi får ta del av ett liv som har varit med om mycket.
Jag rekommenderar denna till alla som gillar lite blodigare böcker med vampyr-tema, samt gillar att uppleva den gamla tiden. Men det är inte bara en orgie i blod och våld utan det är även en välskriven berättelse med intressanta karaktärer. Jag kommer absolut att läsa nästa bok om Carl Cronhammer också.
Brabocker books, bokblogg
Boken är till stor del en historisk roman som bland annat utspelar sig i Göteborg på 1700-talet.
Bokens huvudperson heter Carl Cronhammer. Han föds år 1719 och man får följa hans uppväxt och liv, ända fram till hans död. Men historien slutar inte där, utan fortsätter även efter hans död - eftersom han vid sin död förvandlas... En annan berättelse i historien handlar om Blakki och Blanka. Ett lyckligt gift par som också dör och blir förvandlade. Av en händelse möts deras vägar, vilket har mycket positiv inverkan på Carls liv. Det är svårt att berätta handlingen utan att avslöja för mycket.
Det är en fantastisk historia, nästan som en brutal saga. Språket är utöver det vanliga, jag är enormt imponerad och fascinerad! Jag är normalt inte någon som läser skräck, men i den här boken känns det som skräckbiten är en bihistoria bland allt annat. Vill dock varna för att vissa delar av boken är ganska brutala och detaljerat beskrivna, så är man väldigt känslig kanske man ska välja något annat. Om inte, prova - tror inte att ni ångrar er!