Novellen Elaka anteckningar

ELAKA ANTECKNINGAR

 

Vem har inte i bland retat sig på kollegor och chefer? Arbetsplatsen är ju trots allt ett ställe där man tvingas samarbeta och umgås med människor man under normala omständigheter inte ens skulle ha sagt hej till. Ungefär som i lumpen. Lägg därtill att man ofta måste arbeta i grupp eller delta i diverse teambuildingprojekt och irritationen når genast nya höjder. Särskilt om skiten äger rum under en helg och därmed stjäl dyrbar tid från saker man mycket hellre vill göra än att skjuta med pil och båge tillsammans med Fet-Berit från ekonomiavdelningen eller paddla kanot med Fågelskådar-Börje från sälj.

Elaka anteckningar började egentligen med att jag gick igenom sådant jag skrivit eller antecknat om de mest idiotiska saker jag upplevt under mitt yrkesverksamma liv - som på många sätt har varit synnerligen behagligt och problemfritt, och inte alls så illa som det folk råkat ut för på andra ställen. Tag till exempel företaget som gav sina anställda mobiltelefoner men som av rädsla för stöld kedjade fast dem i de anställdas skrivbord. Eller den amerikanska firma som tyckte att de anställda tillbringade för mycket tid på toaletten och därför delade ut ”toabiljetter” till var och en. Med tio biljetter i veckan räknade ledningen med två toalettbesök om dagen per anställd och tough luck om en persons biljetter tog slut på torsdag förmiddag. Samma dag som man började med toabiljetterna hade företaget hyrt in en föredragshållare som talade om ”Vikten av självkänsla på arbetsplatsen.” Vilket återigen bevisar att chefer är idioter som lever på en annan planet och inte har vett nog att stanna där. (Jag menar naturligtvis inte att alla chefer är idioter. Bara de chefer jag själv träffat, hört talas om eller sett på teve.)

För varje litet minne av sådant jag upplevt och hört från andra blev jag alltmer irriterad och till slut kände jag det som min samhälleliga plikt att skriva den här novellen. Jag tror de flesta av oss kan känna igen sig i berättelsen. En människa som huvudpersonen Gunnar Svensson finns på de flesta arbetsplatser och det var inte förrän jag skrivit klart novellen som en ganska obehaglig tanke plötsligt slog mig: Tänk om Gunnar Svensson i själva verket är jag själv!

Jag hoppas att det inte är så illa. Min enda ambition med Elaka anteckningar är nämligen att roa dig som läsare och få dig att flina lite. Helst mycket. Och kom i håg att dikten i just det här fallet aldrig överträffar verkligheten. Dessvärre.

Läs gärna recensionen här nedan.

Recension

Bokblogg Cafe de la nouvelle, recension av humornovellen Elaka anteckningar

Café de la nouvelle, blogg

Här är en novell för alla som älskar tv-serien The Office: Elaka anteckningar av Peter Erik Du Rietz, utgiven på MIX förlag. Sällan har jag mött en mer svartsynt och svartmålande människa än Gunnar Svensson, huvudpersonen i den här berättelsen. Gunnar jobbar som journalist på Globala Nyheter och lyckas förpesta stämningen bland kollegorna på redaktionen bl.a. genom att skriva kränkande krönikor, alternativa horoskop och subjektiva artiklar. När redaktionschefen tycker att de ska "förbättra stämningen på kontoret" genom att skriva uppmuntrande meddelanden till varandra så får det vara nog. Han skickar anonyma mail från en annan dator än sin egen där han i princip idiotförklarar chefen. Det är inte bara på kontoret som Gunnar är jävligt jobbig, utan även som den internetdejtande, ölmagade granne han är.

 

Han är en fullständig social katastrof i vilket sammanhang han än befinner sig! Och givetvis är han på väg mot en personlig katastrof. Under upplösningen på novellen skrattar jag högt! Det här är satir i sin bästa form förmedlad i elaka dagboksanteckningar där varje anteckning inleds med en paraprosdokian: en stilistik figur där senare delen av ett påstående är så oväntat att du måste omtolka första delen av påståendet.

 

Läs den, är allt jag har att säga!