Utvalda inlägg

Moses - världshistoriens sämste vildmarksguide?

May 9, 2017

1/5
Please reload

Blogginlägg

November 19, 2018

September 29, 2018

Please reload

Search By Tags
Please reload

Follow Us
  • Facebook Classic
  • Twitter Classic
  • Google Classic

Vådan av att resa med SJ

November 4, 2016

Att flyga från Göteborg till Stockholm går visserligen snabbt, men bara om man ser till själva flygtiden. Man måste tänka på att flygresan också innefattar resorna till och från flygplatsen och tillhörande väntetid, vilket gör att det i slutänden är både billigare och bekvämare att åka tåg utan att det egentligen blir någon större tidförlust. Har jag hört.

Sagt och gjort, inför mitt senaste möte i Stockholm införskaffade jag tågbiljetter, öronproppar, ett par böcker och sedan bar det av på utsatt tid med det pålitliga snabbtåget. Dessvärre gick det inte särskilt snabbt eftersom vi var tvungna att stanna för mötande tåg och därefter var tågpersonalen - bestående av en (1) lokförare och en (1) konduktör - tvungen att stanna igen för att schasa bort en älg från spåret. Därefter hade en växel fastnat, men riktigt besvärligt blev det inte förrän vi passerade Falköping och blev överfallna.

Banditerna på Billingen har huserat i grannskapet och lagt trakten öde under minst tvåhundra år, men ändå har SJ inte gjort ett smack åt saken. En trädstam fälldes över spåret, rutorna sköts sönder och alla med en mobiltelefon tryckte sig mot fönstren för att filma alltsammans. Inte förrän de hade blivit ihjälskjutna så att vi kunde kasta deras lik bakom oss kunde vi besvara elden, medan konduktörens röst i högtalarsystemet förkunnade att:  "Vi är dessvärre tvungna att göra ett oplanerat och förhoppningsvis kortare uppehåll."

Jag sköt tre banditer rakt i ansiktet och mannen bredvid mig högg nog så modigt med paraplyet medan den skrikande kvinnan till vänster om mig slog vilt omkring sig med sin iPad. Hon träffades emellertid strax av ett elakt knivhugg och föll död mellan sätena, men turligt nog var hon bara en kommunalpolitiker så vi lät oss inte chockeras eller hindras i vårt dödsföraktande motstånd. Med hjälp av molotovcocktails skapade av spriten från de tjuvåkande alkoholisterna i vagn tre gavs lokföraren tillräckligt med tid att få igång loket, och snart susade snabbtåget återigen framåt med en sådan imponerande hastighet att banditerna var tvungna att lunka för att hålla jämna steg ute på banvallen.

En bro över en flod räddade oss till slut och efter blott ytterligare sju obegripliga stopp var vi sex timmar senare framme i Stockholm. De av oss som inte forslades bort av ambulanspersonalen krävde ersättning för resan, något jag anser rimligt med tanke på att den tog nio timmar istället för tidtabellens utlovade fyra. SJ:s representanter förklarade emellertid att de inte kunde hållas ansvariga för överfall, låsta växlar, mötande tåg eller korkade älgar, och att deras "garanti" bara gäller om de har gjort något fel.

Jag väcktes av en sjuksköterska på Löwenhielmska  som räckte mig min mobiltelefon och sade att någon sökte mig. Det var kvinnan från Malmö som bad så hemskt mycket om ursäkt för att hon skulle missa vårt möte. Hennes tåg hade nämligen fått strömavbrott och de bussar som förts dit för att köra passagerarna till Centralen i Stockholm hade släppt av dem i Gävle. Jag försäkrade henne att det inte gjorde något och så småningom tog jag mig tillbaka till Göteborg på endast fyra och en halv timma, på det enda säkra och pålitliga sättet.

Jag liftade.

 

 

 

Share on Facebook
Share on Twitter
Please reload

FÖLJ MIG

  • Facebook Social Icon

© 2016 by Peter Erik Du Rietz. All rights reserved. Created with Wix.com