Konsten att svära utan att svära.

Jag upptäckte nyss att det engelska ordet för badmintonspelets fjäderboll är »shuttlecock«, ett ord som jag vid första bästa tillfälle tänker inflika i en konversation, alternativ använda som ett kraftuttryck. Fördelen är att det både låter och känns som en saftig svordom, utan att vara det.

Jag: ”We missed the train. Shuttlecock!”

Medresenär: ”Watch your mouth, young man.”

Jag: ”My dear fellow, I see you are not familiar with the noble sport of badminton. How disappointing.”

Medresenär: ”Oh, shuttlecock!”

 Förleden i ordet härleds till den »shuttle« (skyttel, skottspole) som användes av 1400-talets vävare och beskriver något som far fram och tillbaka. Därav även ordet skytteltrafik. Efterleden »cock« avser fjäderbollens styrfjädrar vilka tydligen påminner om en tupps.
 
 Ja, det är alldeles riktigt; detta är vad jag sysslar med om dagarna (bland mycket annat). Om du har åsikter om den saken har jag bara en sak att säga dig:

Shuttlecock!